Allmänna krav och riktlinjer för vegetation

Gröna miljöer har stor betydelse i stadsmiljön. Staden blir hållbarare och attraktivare på flera olika sätt. Med rätt förutsättning och utformning är vegetationen mångfunktionell och effektiv. 

Grönskan förbättrar lokalklimatet när den bryter hårda vindar på vintern och ger svalka på sommaren. Gröna miljöer renar luft och vatten och kan samtidigt buffra skyfall och minska översvämningar. Parker, planteringar och stadsträd ger livsrum för djur och växter och får oss människor att må bättre till kropp och själ.

För att skapa långsiktigt hållbara gröna miljöer måste växternas krav tillgodoses. Varje plats är specifik vad gäller ståndort och mikroklimat och växtval ska ske utifrån dessa förutsättningar. Växtbädden måste tillgodose växternas krav. Markförhållandena måste undersökas genom provtagning innan projekteringen.

Vegetationsytor förändras över tid, varför planering för succession i vegetationsbeståndet måste göras. En flerskiktad plantering kan underlätta för detta, samtidigt som den plantering skapar bra förutsättningar för växterna.

Krav

Läs det här först:

• Allmän information inför projektering

Vid planering och projektering av vegetationsytor ska följande Helsingborgsspecifika dokument användas:

• Riktlinjer för träd i gatumiljö (pdf, 649 kB), för råd om växtbäddars storlek, träd i gatumiljö och träd intill fastigheter.
• Typritningar för kolmakadam, som är en annan form av skelettjord, och växtbädd finns i avsnittet Typritningar.
• AMA-mall mark, Helsingborg (excel, 1 MB), vid projektering av vegetationsytor.
• Se även information på helsingborg.se

Växternas slutliga storlek ska beaktas. Den måste få plats både över och under mark även när växten nått sin fulla storlek. Detta är extra viktigt att tänka på där människor vistas och där framkomlighet för människor och fordon krävs.

För att förhindra slitage i planteringsytorna ska människors rörelsemönster analyseras inför projekteringen. Undvik smala eller små planteringsytor och snäva hörn som man ska röra sig runt.  Artvalet är extra viktigt på ytor med hårt slitage.

Trygghetsaspekten ska beaktas vid projektering av planteringsytor. Upplevelse av skydd och avskildhet är positivt, men det måste balanseras mot upplevelse av otrygghet. Vid större planteringsytor med högre buskar måste det finnas delar som är genomsiktliga. Om planteringen är långsträckt ska det finnas passager för att undvika en känsla av instängdhet.

Vegetationen ska inte blockera belysningen när den har växt till sin fulla storlek. Detta är extra viktigt längs gång- och cykelvägar och vid platser där man ska vistas så att man undviker mörka platser som skapar otrygghet.

Invasiva arter får inte användas. Att använda främmande eller exotiska arter vid plantering medför ett särskilt ansvar, speciellt i närheten av naturområden. Stora problem kan uppstå när främmande arter sprider sig i miljön. Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden kallas för ”invasiva främmande arter”. Om osäkerhet finns kring val av art ska kontakt tas med beställaren som ska godkänna artvalet. På Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens i Skånes webbplatser finns information om invasiva arter.

Allt arbete i vägmiljö innebär en arbetsmiljörisk. Som projektör måste du, enligt arbetsmiljölagen 3 kapitlet § 7, ta hänsyn till detta. Sträva efter att placera vegetation på sidan om vägen. Ytor som inte kan skötas maskinellt från fordon bör inte placeras i eller intill väg. Exempel är mindre gräs och vegetationsytor i refuger, rondeller eller planteringar intill gator .

Fri höjd vid gator ska vara 4,6 meter och vid gång- och cykelbanor 2,5 meter.

Släntlutning ska vara max 1:3 för att planteringen ska kunna skötas rationellt och för att minska risken för erosion.

Vid korsningar och utfarter ska sikttriangel finnas, där vegetationen får var högst 80 cm och trädkronor får inte skymma sikten. Se information på helsingborg.se.

Riktlinjer

Placera helst vegetationen i sammanhängande, stora växtbäddar, både i park- och i gatumiljö.

För att gynna den biologiska mångfalden bör det finnas träd som får frukt och bär i park- och naturområden, där det inte är i konflikt med andra intressen. I större parker bör det finnas tätare busk- eller trädpartier där fåglar kan häcka och söka skydd.

Vid parkbänkar placeras starkt doftande växter med försiktighet. Vi vill erbjuda parkbänkar där man kan sitta och känna växternas doft men också erbjuda möjlighet att välja en bänk där man inte utsätts för stark doft. Undvik att placera starkt doftande växter såsom syrén, ginst, schersmin och hägg vid luftintag.

Taggigt växtmaterial bör undvikas i och intill lekplatser, bänkar, parkeringsplatser, busshållplatser och andra platser där människor vistas nära vegetationen. Som brynväxt i naturområden eller naturlika planteringar kan taggiga buskar vara en tillgång, för blomning och de biologiska värdena de ger.