Gator

Dimensionering av gaturummet vid om- och nybyggnad ska utgå ifrån VGU. Dimensionerande trafiksituation och utrymmesklass B ska vara vägledande för att hastigheterna inte ska bli för höga. Som referenshastigheter används huvudsakligen 30, 40 och 60 km/tim i tätort.

Gatusektioner ska utformas med hänsyn till karaktär och önskad högsta hastighet på gatan. Lägre hastighet är viktigt för att minska risken för olyckor och allvarliga skador. Även barriäreffekter och bullernivåer minskar med lägre hastighet. Breda gator medför ett ökat behov av att anlägga farthinder för att uppnå god trafiksäkerhet.

Gatusektionens bredd beror på många omständigheter som till exempel: gatans funktion, trafikmängden, parkeringsbehov, plats för lastning och lossning, busshållplatser, gång- och cykeltrafikens omfattning och separeringsgrad eller breda och tunga transporter med mera. Det är viktigt att behoven identifieras i ett tidigt skede så att gatusektionen från början anpassas till de behov som finns. Utrymmesbehov i korsningspunkter behöver studeras separat i varje enskilt projekt, med hänsyn till korsningstyp, antal svängkörfält med mera.

I tidiga planeringsskeden av nya områden är förutsättningarna inte tydligt definierade. Det innebär att förutsättningarna i byggskedet oftast skiljer sig från de ursprungliga tankarna, vilket i sin tur kan påverka till exempel behovet av parkering. Därför är det viktigt att redan i tidiga skeden beakta möjliga framtida ändringar av områdens funktion och användning och avsätta ”flexibla” trafikytor som i byggskedet kan omvandlas och användas för att klara olika trafikslags behov.

För information om transportvägar, vändplatser med mera för renhållningsfordon, se Renhållningsordning för Helsingborgs stad, krav för renhållningsfordons utrymme – från sidan 18 i dokumentet (pdf)

Krav

Läs det här först:

• Allmän information inför projektering
• Allmänna krav och riktlinjer för gator

Kontakta alltid trafikenheten på stadsbyggnadsförvaltningen inför ny- och ombyggnad av gaturum.

Dimensionering ska göras så att spårbildning undviks. Där vägbredden är så smal att trafiken riskerar att köra i samma spår kan det krävas åtgärder som förstärkt överbyggnad och bindlager. Exempel är vid avsmalningar, refuger, cirkulationsplatser, busshållplatser och korsningar. Detta gäller även vid ombyggnation.

Där renhållningsfordon ska trafikera ytan ska den dimensioneras för en totalvikt på 26 ton.

Körfältsbredden ska vara minst 3,5 meter mellan fasta hinder för att underlätta för vinterväghållningen samt för att säkerställa renhållningsfordons framkomlighet. Exempel på fasta hinder är stolpar, kantsten eller stödmurar. På kortare sträckor får det vara 3,25 meter, som vid refuger och gångpassager.

Det ska finnas plats för snöupplag intill vägen. Gång – och cykelbana får inte inräknas i ytan för snöupplag.

Där bussficka inte finns ska körfältets bredd vara minst 5,5 meter bred i anslutning till busshållplats om bilar ska ges möjlighet att passera bussen.

Utrymmesbehov i korsningspunkter ska studeras separat i varje enskilt projekt, med hänsyn till korsningstyp, antal svängkörfält med mera.

Om körbanan utformas med olika beläggningsmaterial ska sten- och plattytor spännas in eftersom det är vid materialövergångarna som risker för skador på konstruktionen är extra stor.

Då kantsten inte används ska en stödremsa anläggas. Den ska vara minst 0,25 meter bred och lika djup som den totala beläggningen. Materialet ska vara samkross i fraktion 0-16 millimeter.

När träd ska finnas i gaturummet ska Riktlinjer för träd i utemiljö (pdf, 649 kB) följas.

Riktlinje

Om det finns gräs eller planteringsyta i rondellen bör det finnas en hårdgjord yta som skyddszon till vägbanan av arbetsmiljöskäl. Denna bör vara cirka 70-100 centimeter bred. Hastigheten dimensionerar storleken på skyddszonen.

Nedan har vi sammanställt riktlinjer för olika gator. Information om gatuklass för olika gator i staden finns i stadens trafikkarta.

Infart- och huvudgata
Vid dimensionering av infarter och huvudgator görs en särskild utredning.

Uppsamlingsgata och industrigata
Gator med funktion som uppsamlingsgata och gator i industriområden dimensioneras med utgångspunkt från 40 km/tim. Gång- och cykeltrafiken separeras med skiljeremsa. Normalt görs körbanan minst 6,3 meter bred.

Lokalgata
Gator med funktion som lokalgata dimensioneras med utgångspunkt från 30 km/tim. Gångtrafiken separeras med kantsten. Cykling sker i gatan. Normalt görs körbanan 5,5 meter bred.

Stadsbyggnadsförvaltningen har tagit fram exempelsektioner för uppsamlingsgata respektive lokalgata som vägledning vid dimensionering. Sektionerna innehåller en flexibel zon som är viktig att få med i tidiga planeringsskeden. Ytan används olika beroende på platsens behov. Den kan användas till exempelvis parkering för bil och cykel, plantering, snöupplag eller skiljeremsa mot separerad cykelbana vid uppsamlingsgata.

Villagata standard
Standardutformning för villagator där gångtrafik sker på separerad gångbana och cykling sker i blandtrafik. Besöksparkering sker i gatan.

Körbanan ska vara 5,5 meter för att klara framkomlighet för bl.a. renhållningsfordon. Körbanans bredd kan behöva ökas om gatan svänger.

Gångbana ska vara 2 meter utifrån gällande tillgänglighetskrav. Den ska vara upphöjd med kantsten för att vara tydligt avgränsad från körytorna.

Skyddsremsa på 1 meter behövs för att säkerställa backutrymme från fastighet samt för placering av belysningsstolpar, elskåp, vägmärken m.m. Den ska vara upphöjd med kantsten och bör ha ett material som tydligt signalerar att det inte är en gångbana, t.ex. storgatsten eller grus.

Hörnavskärningar behöver finnas på ca 5 x 5 meter, för att säkerställa god sikt samt för att fordon ska kunna svänga utan att köra upp på gångbanorna.

På kvartersmark rekommenderas en förgårdsmark på minst 1,5 meter för att ge plats åt t.ex. dörrblad, trappor och uppställning av sopkärl, men också för att skapa en god upplevelse av gaturummet.

Önskas avsteg från denna sektion (standardsektionen), ska det diskuteras och beslutas gemensamt med trafik, gestaltning och drift i tidigt skede.

Villagata mini
Används i undantagsfall och endast efter gemensamt beslut av trafik, gestaltning och drift i tidigt skede.

Endast lämplig på mindre villagator längst in i gatunätet, med ett fåtal hus och begränsat antal utfarter. Trafikflödena är låga och det är främst boende som trafikerar gatan. Målpunkter, som t.ex. förskola eller idrottsplats, som riskerar att generera genomfartstrafik på gatan ska inte finnas i angränsande kvarter.

Körbana ska vara 5,5 meter för att klara framkomligheten för bl.a. renhållningsfordon. Körbanans bredd kan behöva ökas om gatan svänger. Gatusektionen är anpassad för att säkerställa schaktlutningar och ge utrymme för ledningar i gatan. En särskilt anpassad överbyggnad kan behövas.

Gång- och cykeltrafik sker i blandtrafik. För att öka tryggheten och stärka barns rörelsefrihet behöver alternativa gång- och cykelvägar finnas i närområdet, t.ex. genom grönområden eller mellan bostäderna.

Skyddsremsorna på 1 meter behövs för att säkerställa backutrymme från fastighet samt för placering av vägmärken, elskåp, belysningsstolpar m.m. Skyddsremsorna ska vara i samma plan som körbanan, men i avvikande material för att körbanan inte ska upplevas som bred och uppmuntra till högre hastigheter.

Parkering ska i första hand lösas genom samlad parkering. Vid radhusbebyggelse med denna typ av gatusektion krävs alltid samlad parkering för att minimera antalet utfarter. Parkering bör undvikas i gatan för att skapa en trafiksäker och trygg miljö för oskyddade trafikanter som rör sig i gaturummet samt för att säkerställa god sikt vid utfarter. Parkering för besökare behöver därför lösas längre ut i gatusystemet. Samlad sophämtning rekommenderas.

Sektionen kräver större hörnavskärningar än standardsektionen för att klara vändradierna och säkerställa god sikt.

Bebyggelse bör placeras en bit ifrån gatan för att skapa en god upplevelse av gaturummet. På kvartersmark bör det därför finnas en förgårdsmark på minst 1,5 meter för att även ge plats åt t.ex. dörrblad, trappor och uppställning av sopkärl.

Exempelsektioner lokalgata, uppsamlingsgata/industrigata samt villagata standard och villagata mini:

Lokalgata (30 km/h)
Mått: gångbana 2 m, flexibel zon 3 m, körbana 5,5 m, gångbana 2 m.

Uppsamlingsgata/industrigata (40 km/h)
Mått: gångbana 2 m, cykelbana 3 m, flexibel zon 3,5 m, körbana 6,3 m, gångbana 2 m.

Villagata (standard)

Mått: gångbana 2 m, körbana 5,5 m, gångbana 2 m, skyddsremsa 1 m.

Villagata (mini)

Mått: skyddsremsa1 m, körbana 5,5 m, skyddsremsa 1 m.

Krav

Vid utformning av gator med gångbanor ska kantsten med visning alltid användas.

Kanstensvisning ska vid nybyggnation vara 120 millimeter. Vid kuvertfall ska den variera mellan 70 och 130 millimeter, räknat på ett avstånd mellan brunnarna på 30 meter.

Vid användning av grävd kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av betong alltid användas.

Vid användning av spikad kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av betong alltid användas. På broar får inte spikad kantsten användas.

Kantsten ska sättas i betong i kurvor, vid refuger, i cirkulationsplatser samt i korsningar med tung trafik.

Höjden på kantstenen vid in- och utfarter ska vara mellan 40 – 60 millimeter med tanke på körkomfort och för att undvika att en asfaltkil behöver anläggas. Asfaltskilar hindrar avvattning och skadas lätt vid drift av gatan.

Vid genomgående gång- eller cykelbana ska passagen vara upphöjd med genomgående material på gång- respektive cykelbana och inte ha några genomgående kantstensradier.

Om kantsten inte används ska en stödremsa anläggas, 0,25 meter bred av samkross i fraktion 0-16 millimeter.

Riktlinjer

Limmad kantsten bör användas restriktivt, då livslängden är betydligt kortare än för nedgrävd och spikad kantsten.

Kanstensvisning vid ombyggnation bör vara 120 millimeter.

Vid kuvertfall varierar kantstensvisningen normalt mellan 70 och 130 millimeter, räknat på ett avstånd mellan brunnarna på 30 meter.

Krav

Alla farthinder ska samrådas med trafikenheten på stadbyggnadsförvaltningen.

Skånetrafiken ska alltid ges tillfälle att komma in med synpunkter i samband med att nya farthinder planeras eller projekteras på gator med buss i linjetrafik.

På gator med buss i linjetrafik gäller följande:

Platågupp:

• Platåhöjd ska vara 10 centimeter.
• Uppfartrampens lutning ska vara mellan 6-8 procent i förhållande till gatans lutning.
• Platålängd ska vara minst 7 meter för att bussens båda axlar ska kunna vara på platån samtidigt.
• Gatuöverbyggnad ska vara förstärkt för att undvika sättningar, både i guppet och på inbromsningssträckan.

Cirkelgupp:

• Cirkelgupp får inte finnas på gator med busstrafik.

Gatunamnsskyltar finns på husväggar, belysningsstolpar eller som fristående stolpar, oftast placerade vid vägkorsningar. Det är Helsingborgs stad som namnsätter gator och fastställer adresser. Det är också Helsingborgs stad som sätter upp skyltar i gatukorsningar, medan fastighetsägaren ansvarar för skyltning inom fastigheten.

Helsingborgs stad har en policy för gatunamnsskyltar. Skyltpolicyn beskriver processen för hur gatunamnsskyltar tas fram, hur skyltarna ska se ut och hur de ska placeras.

Skyltpolicy: Process runt gatunamnsskyltar (pdf, 2,3 MB)